5 mars 2010

BIO OCH BIBLIOTEK – offentliga mötesplatser och planer för framtid
En stor del av den svenska biografhistorien ryms i den allmänna samlingslokalen. De första biograferna etablerades i Ordenshus och Folkets hus runt om i landet. Men även folk¬biblioteken hade sina rötter i dessa samlingslokaler. Det finns alltså en historisk förklaring varför en samlingslokal som GT-gården i Tännäs fortfarande driver såväl bio och bibliotek.

Nu står både biografer och bibliotek inför en stor utmaning i form av den kommande digitaliseringen. Såväl böcker som filmer behöver vare sig biografer eller bibliotek i framtiden för att överleva, allt kommer att kunna laddas ner i privata virtuella fönster. Visst behöver samhället erbjuda medborgarna offentliga fysiska mötesplatser där även biografer och bibliotek ingår. Men då måste det finnas en plan i kommunerna hur man utvecklar dessa mötesplatser och göra dem attraktiva, men även hur dessa platser samspelar med varandra.

Det som skiljer biograferna och biblioteken åt är att biograferna har sina rötter i marknaden /föreningslivet medan biblioteken verkar i den kommunala sektorn. Om de större biografaktörerna förväntas klara sig på marknadens villkor i framtiden så är situationen för landets mindre biografer (de föreningsdriva/semikommersiella) mycket svårare. Dessa biografer blir i någon form beroende av sin kommun för att kunna överleva och utvecklas.

En annan skillnad är att bibliotek omfattas av lag, det gör inte biografer. I biblioteks¬lagen framgår att kommunen skall ha minst ett bibliotek. I ett lagtillägg från 2004 skall varje kommun anta planer för biblioteksverksamheten. Enligt Svensk Biblioteksförening är en biblioteksplan ”ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlande biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses”. Fram till oktober 2007 så hade 41 % av landets 290 kommuner antagit en biblioteksplan.   10 % av kommunerna hade inte påbörjat arbetet med en plan alternativt arbetar utifrån en gammal plan antagen före 2002.

I framtiden bör rimligen landets kommuner ha någon form av plan för att utveckla sina fysiska offentliga miljöer och mötesplatser och hur dessa skall samspela med varandra. Det borde kommunerna inte behöva ha lagstöd för att inse. Det är särskilt viktigt numera då de miljöer vi verkar i blir alltmer virtuella och digitala. I en kommunal plan bör biografen ingå, på samma sätt som samlingslokalen och biblioteken. Det bör rimligen även finnas en kommunal plan för filmen och den rörliga bilden.

DIGITALA SALONGER I EUROPA ÖKADE – och Norge går mot 100%
Antalet Digitala biografsalonger i Europa (DLP-Cinema elle 4K teknik) ökade under första halvåret 2009 med 70 % (från 1.535 st till 2.602 st) enligt MEDIA Salles. Som första land i världen beräknas nu Norge genom en rikstäckande upphandling digitalisera nästan alla sina 205 biografer under perioden april/maj 2010 till i slutet av 2011 motsvarande 414 salonger (läs vidare på www.filmnyheterna.se/Nyheter/35-mm-distributionens-era-snart-over-i-Norge/ ).

Under 2009 ökade biobesöken inte bara i Sverige, utan även i hela Europa, enligt MEDIA Salles. I de 19 länder som utgör VästEuropa ökade publiken med 5.7%. Och i Central och Östeuropa med 13 länder inklusive Ryssland så ökade publiken med 8.7%.

 
3D GLASÖGON – från upplevelseverktyg till sopor
Det går åt mycket 3D-glasögon för att få sig en 3D upplevelse.  De glasögon som används på SF Bios biografer har slängts och bränts, istället för att återanvändas. Det har skapat en debatt hur miljömässigt det är med tanke på att det är frågan om hundratusentals glasögon som förbrukas, bara på en film som Avatar (se www.svd.se/kulturnoje/nyheter/3d-glasogonen-atervinns-inte_4360081.svd )

Nu finns det en annan 3D teknik, där glasögonen visserligen är dyrare men är av bättre kvalitet och kan återanvändas. På den digitala Biorama i Skurup har man alldeles precis nu gjort en investering i 3D teknik där kostnaden för 3D glasögon uppgår till 210 kr/par. På Biorama är man nu i full sving med att utveckla ett rationellt sätt att diska dessa glasögon men också att stöldskydda dem. Ingenting är omöjligt, åtminstone inte på mindre biografer.

NETOPIA – forum för digitala samhällsfrågor
Tips på ett nytt debatt- och ideforum om internet, nya sociala medier, integritet, upphovsrätt och demokratifrågor m.m. Vi bilägger länken www.netopia.se

DEN FRAMTIDA KULTURPOLITIKEN – i form av koffertar
Genom den nyligen presenterade Kultursamverkansutredningen så börjar nu den framtida kulturpolitiken utmejslas. Det kommer att handla om samverkan, förhandlingar och planer där regioner och landsting får en nyckelroll, med bl.a. Västra Götaland som modell. I korthet innebär det att staten ger regioner och landsting en klumpsumma att brett fördela på kulturverksamhet. Det i sin tur kräver att regioner/landsting tar fram treåriga kulturplaner som skall ske i dialog med kommuner, civilsamhället, institutioner och kulturlivet.

I bästa fall så kan denna modell stärka kulturens status i kommunerna och då även filmens. Utredningen kommer bl.a. fram till att kommunerna måste utveckla sin kompetens på ett antal kulturområden för att stärka sin förhandlingsposition. En av de fem utgångspunkterna för utredningen är att medborgarperspektivet skall stärkas. En annan är att stärka den kulturella infrastrukturen, vilket bl.a. handlar om kulturbyggnader typ bibliotek, samlingslokaler men även biografer. 

Vad ett nationellt organ som Filminstitutet skall ha för roll i denna struktur är inte klart. Och vad en ideell organisation som Våra Gårdar får för roll är inte heller klarlagt. Våra Gårdar fungerar både som samlingslokal- och visningsorganisation och finns på såväl lokal, regional som nationell nivå. Läs vidare på www.regeringen.se/sb/d/12613/a/140055    

GÖRAN MAGNUSSON – avlidit
Våra Gårdars ordförande avled den 19 februari. Göran Magnusson blev 70 år, alldeles för ung för att gå bort och mycket kvar att ge för Våra Gårdar, för IOGT-NTO föreningen i Köping men även för filmen. Göran har suttit med i Våra Gårdars styrelse sedan 1988 och varit dess ordförande sedan tio år tillbaka fram till sin bortgång. Göran Magnusson har varit kommun¬styrelsens ordförande i Köping, riksdagsledamot och vice ordförande i riksdagens Konstitutionsutskott. På senare år, efter pensionen, blev Göran åter aktiv i IOGT-NTO föreningen i Köping och var med att digitalisera lokalen.